Människans essens

SD tänker sig att det finns en slags nedärvd essens hos människor som utgör en grund för deras tendenser. Essens betyder rent formellt en grund, ett tings kärna. Denna nedärvda kärna som finns hos alla människor utgör vad man skulle kunna kalla för "normalitet". Men essensbegreppet används både generellt och partikulärt. Essens är t.ex. både det som många ("alla" används inte) människor har gemensamt och det som en begränsad grupp av människor har gemensamt. En essens kan till och med användas på en individnivå. Detta formuleras som följande:

Delar av denna essens är gemensam för de flesta människor och annat är unikt för vissa grupper av människor eller för den enskilde individen.
Sverigedemokraternas Principprogram (2011), s. 8

Ett kriterium för en allmänmänsklig essens är att "Om det till exempel är så att en viss företeelse i olika varianter förekommit i nästan alla mänskliga samhällen i nästan alla tider, så menar vi att det är rimligt att anta den på något sätt är kopplad till den mänskliga essensen." (ibid)

En sådan allmänmänsklig essens tänks vara människans sociala och kollektiva sida. Man tänker sig också att en viss xenofobi är integrerad i människans grund eftersom människor har "lättare att visa solidaritet och empati med individer som man upplever är en del av samma gemenskap som man själv tillhör.". (ibid)

Utöver detta tänker de att inom en grupp med gemensam essens (t.ex. "svenskar") finns det biologiska skillnader mellan män och kvinnor som styr våra preferenser. Den sociala konstruktionen är bidragande, men framför allt verkar det handla om en biologisk betingning. Denna biologiska betingning är också närvarande på ett mer generellt plan. Här talar man om begåvning. SD menar att samhället bör ta hänsyn till att vissa människor har större begåvning än andra, samtidigt som man uppmuntrar alla att sträcka sig så långt som möjligt.

Människan ses också som en varelse präglad av en spänning både mellan det konstruktiva och det destruktiva. Den biologiska aspekten blir framträdande även här då människan "styrs av nedärvda känslor, instinkter och drifter och att vår individuella förmåga till förnuftigt handlande och tänkande därför är begränsad". (ibid, s. 10)

I skisseringen av essensbegreppet ser man alltså att det finns en betoning på biologi, även om det sociala finns med i bilden. Det heter att essensen framför allt är nedärvd på ett sätt som socialisering inte s.a.s kan råda bot på. Man drar paralleller med den biologiska skillnaden mellan män och kvinnor och människors olikartade begåvningar.  Låt oss summera:

• Tanken om "den mänskliga essensen" är central i SD:s filosofi
• "Essens" är ett brett och luddigt begrepp som används på både generella och partikulära sätt
• Essensen är starkt knyten till människans biologi, även om socialisering är en del av den

För att undvika förvirring behöver vi uttrycka de olika aspekterna av SD:s essensbegrepp med ett fristående språk. Mitt förslag är följande:

1. Essens kan vara något som alla människor har gemensamt Detta kan vi kalla för "Essens primus", eller "Generell Essens" [1]. På grund av denna delade essens har alla människor samma värde.
2. Men essens kan också vara något som bara är gemensamt för en viss grupp. Detta kan vi kalla för "Essens secundus", eller "Partikulär essens" [2].
3. Vidare kan essens vara något i ytterligare en underkategori under Essens secundus. Detta kan vi kalla för "Essens tertius" eller "Sub-partikulär essens".  T.ex. utgör denna essens skillnaden mellan män och kvinnor och begåvningar. [3] Men vad betyder detta? Det innebär att tanken om "den mänskliga essensen" ser ut som följande:

Vidare till: Rasbiologi och människans essens  >>>

[1] Sverigedemokraternas Principprogram (2011) s. 8

[2] ibid.

[3] ibid, s. 8 f.